Den var i högsta grad inblandad i de festligheter, underhållningar och serveringar som åtföljde såväl Års- och Föreningsmöten liksom speciella fester vid Valborg och Lucia. Ett mycket stort arbete lades ner på dessa omsorger och bidrog säkert till att föreningen, speciellt under tiden i Hantverkshuset, fick en stor social betydelse för medlemmarna.
Utöver detta arbetade Damklubben praktiskt med att utrusta och utsmycka Hantverkshuset. Många gånger omnämns de gåvor som Damklubben skänkt. Uppenbarligen trivdes de båda föreningarna med varandra.
May Forsberg, Inga Grahn och Ingegerd Öhman är gamla medlemmar i Damklubben. Här samlade i föreningens nuvarande möteslokal.
Med tiden kan man i styrelseprotokollen skönja ett ändrat förhållningssätt till Damklubben. Den manstyngda föreningen förstår allt mer uppskatta dess arbete. 1946 föreslås således Damklubben få disponera Gillestugan i Hantverkshuset tillsammans med bl a Ungdomsgillet. 1947 anmodas Damklubben anordna supé med dans efter Årsmötet men tongångarna mildras till: Är Damklubben möjligen intresserade av fest? (1951).
1957 ombeds Damklubben medverka vid Årsmötet och 1962 erbjuds en representant från Damklubben att närvara vid styrelsemöten. 1964 tar tom vaktmästaren över serveringen i anslutning till mötena och 1965 får Damklubbens styrelse chokladaskar.
Damklubbens status har kraftigt förstärkts och man behandlas nu närmast som en likvärdig förening. Man driver också självständigt en del arrangemang som Valborgsfirande, modevisningar, Lucia och julfest mm.
Att Damklubben under många år var ett viktigt och inspierande inslag i föreningens liv står utom allt tvivel, men den nya tidens yrkesverksamma kvinnor hade inte samma tid och intresse att ställa upp som stödorganisation.
Sista protokollet från den 3 december 1984 lyder:
"Samlades 15 medlemmar för diskussion om Damklubbens upphörande. Av medel som fanns kvar beslöts köpa 100 träd för plantering i något uland. Slutlig redovisning och en sista träff den 11 november 1985."
Sekreterare
Elin Persson