Den historik som finns över Umeå Fabriks- och Hantverksförening för tiden 1847-1932 är tyvärr ganska fragmentarisk.
Anledningarna är främst att oersättliga dokument för perioden 1847-1864 gick förlorade när Umeå stad brann 1888. Anteckningar förda av borgmästare JG Rothoff och en gammal ”Afräkningsbok” är det underlag som finns. Underligt nog klarade sig dock samtliga protokoll efter 1865 undan branden, men då både dessa och senare protokoll är knapphändigt formulerade, så ger de ändå inte så mycket information.
Den här presenterade sammanställningen bygger på Jubileumsboken från 1947.
1847
Umeå Fabriks- och Hantverksförening bildas genom den nya Fabriks- och hantverksförordningen som avskaffar skråväsendet.
 |
Boktryckaren E.G Lindroth. |
Boktryckare E.G Lindroth blir föreningens förste ordförande. I Umeå fanns vid den här tiden 38 hantverkare med burskap, 29 idkare av hantverk som försörjningsmedel, 3 fabrikanter och manufakturister med burskap samt 3 dito utan burskap. 9 gesällbrev delas ut. Inkomster kommer från burskap, gesällbrev och böter.
1848
9 gesällbrev delas ut. Samlingslokalen finns på Rådhuset.
1849
6 gesällbrev delas ut. Föreningsavgifter.
1850
9 gesällbrev delas ut.
1851-1856
Guldsmed E Linderoth Erson blir 1856 ny ordförande. 26 gesällbrev delas ut. Medel erhålls från Hantverkssociteten, en sammanslutning med anor från skråtiden, som nu levde vidare som en slags hantverkets stödjande intressesammanslutning.
 |
Guldsmeden E. Linderoth Ersson. |
1857
Gamla bancots riksdaler, skillingar och runnstycken ersätts med riksmynt och ören. Söndagsaftonskolan, en tidig föregångare till yrkesskolan, börjar med J. Bodén som föreståndare.
1857-1861
9 gesällbrev delas ut.
1862
Tillgångarna ökar men så också reverslånen till medlemmarna. Till och med i sådan grad att kassaförvaltaren, tullinspektoren Ortman, ersätts av boktryckare EG Lindroth. Första stadsfullmäktigevalet. Av 20 platser belades 5 av medlemmar.
1862-1864
13 gesällbrev delas ut.
1864
Den från 1847 lagstadgade hantverksföreningen upplöses. Från 18 juni gällde utökad näringsfrihet och yrkesföreningar kunde bildas frivilligt. På oktobersammanträdet upplöstes den obligatoriska föreningen och mötet beslöt att omedelbart bilda en ny hantverksförening med samma namn. Ordförande blir boktryckare EG Lindroth, föreningens förste ordförande 1847.
1865
Den 5 juli fick guldsmed CF Nyman i uppdrag att hos Länsstyrelsen begära fastställelse för den nya föreningens stadgar. Den 15 november samlas de hantverkare som kom att bli pionjärer för den förening som lever än i dag.
1867-1868
Nödår som också avspeglar sig i föreningens protokoll. Föreningen skrev av en del fordringar beroende på konkurser och att gäldenärerna saknar tillgångar.
1869
En kupp avstyres. En yngling ertappas nämligen med falskt intyg om färdighet i läsning och skrivning.
1870
Förslag på utgivande av hantverkstidskrift.
1871
Första hantverksutställningen, vilken ”lände föreningen till stor heder utan ekonomisk förlust”.
1872
Föreningen avböjer att delta i en industriutställning i Wien.
1873
Reseanslag till smedsmästare Nyqvist kunde ej beviljas då det ”saknades disponibel tillgång från kassans medel som äro utlånade påuppsägningstid”.
1874
Rådman E Linderoth Erson ny ordförande.
1878
Anslogs 50 kr till ”Stadens arbetareförening” och till en fond för föreläsningar.
1879
Motion i stadsfullmäktige om en teknisk aftonskola samt förstärkning av
lärarkrafterna i söndagsskolan som då hade 60-70 elever.
1880
Bidrag till de i Spanien genom översvämning nödlidande avslås.
1881
Umeås första tekniska aftonskola bildas.
1883-1888
Den här perioden ägnar sig föreningen åt en del kommunalpolitiska frågor uttycker t. ex missnöje över makadamiseringsarbetet i de nyplanerade stadsdelarna.
1886
Smedsmästare Johan Nyqvist ny ordförande.
 |
Smidesmästaren Joh. Nyqvist. |
1888
1888 brinner Umeå. 250 gårdar förstörs på tre timmar.
 |
Umeå efter branden 1888. Bilden tagen vid Östra Esplanaden där elden hejdades. |
1889
Stockholms stads hantverksförening översänder ytterligare 121 kr till de brandskadade.
1891
Boktryckerimäsatare Fr Sporrong ny ordförande.
 |
Bokbindaren Fr. Sporrong. |
 |
Målaren O. W. Wretling med sonen Wilhelm. |
1894
”Tryckta tider”. Föreningen beslöt att till åtal anmäla att åtskilliga yrkesutövare bedrevo sina yrken med biträde utan att ha förvävat tillstånd därtill.
1895
Anslutning till riksorganisationen och 50 års-jubileet går av stapeln på Stora Hotellet den 23 oktober.
1897
Nya medlemmar, tex målarna Otto och Wilhelm Wretling.