1900
Föreningen går ur riksföreningen efter fem år då avgifterna anses för höga.
1901
Urfabrikören M. Wiklund gör första donationen till understödskassan på 500 kr.
1902
Kommitté tillsätts för yrkesskicklighetens höjande.
1903
Man protesterar mot en proposition om stämpelskatt på växlar, krediter och andra bankräkningar.
1904
Beslut om årliga styrelse- och revisionsberättelser.
1906
Vid föreningens utställning i rådhuset såldes 1.411 inträdesbiljetter! En lokal arbetsgivarförening bildas.
 |
Fotograf Hilda Burström. |
Rådhuset i början av 1920-talet
1897-1907
Under de gångna 10 åren har 16 gesällbrev utfärdats.
1908
Den avhållne ordföranden Fr. Sporrong avgår och efterträds av direktör O Bursell. Nya stadgar. På sin 50-årsdag överlämnade byggmästare C. G. W. Andersson ett donationsbrev på 1.096 kr. Räntan skall delas ut till behövande änkor och barn.
 |
Direktör O. Bursell. |
1909
PW Sandberg belönas med stora silvermedaljen för sitt gesällarbete.
1910
Samarbete etableras med nybildade hemsljödsföreningen.
1911
Ny ordförande blir juvelerare Knut Berg.
 |
Juvelerare Knut Berg. |
1912
En hantverksutställning hålls i läroverkets gymnastiksal. 35 utställare och
3500 besökare.
1913
Föreningen biträder Handelsföreningen för tillsättande av en ombudsman för konsumtionskreditens begränsning.
1915
Första världskriget medförde ökat behov av krediter. Därför bildas Hantverkets Lånekassa efter förslag av urmakare O Burman. 1000 kr avsätts till en speciell Understödsfond.
1916
Frågan om ett eget hantverkshus blir aktuell. En kommitté tillsätts som lägger fram sitt förslag 1917. Inget beslut tas.
1917
Staten beviljar för första gången pengar, 8.000 kr, till lärlingspremier.
Första hantverkskursen startar i högtidlig närvaro av landshövdingarna Schotte och Falk samt borgmästare Svanström.
1907-1917
7 gesällbrev delas ut. Man får allt fler medlemmar från kringliggande orter, tex Holmsund, Sävar och Vindeln.
1919
Stora Hotellet (Sjömanshuset) med bl.a. Spritbolaget, terass och musikpaviljong.
Till vänster Umeås teater som brann 1913 (arkitekt Ragnar Östberg).
1921-1931
12 gesällprov avlades, bl.a 1926 av Jenny Emelia Stålbröst som blir föreningens första kvinnliga gesäll. Hon erhöll bronsmedalj i bokbinderi.
Jenny Stålbröst, |
1920
Hantverksmässa på Stora Hotellet.
Hantverksmässans Gillestuga 1920.
1921
1921 års lyckade hantverksmässa på Stora Hotellet gav ett överskott på 3.014 kr varav 1.500 kr avsattes till byggnadsfonden, 500 kr till understödsfonden, 200 kr till lärlingstipendiefonden och 814 kr till dispositionsfonden. Kristiden efter första världskriget gjorde sig dock påmind och man avstod från fortsatta arrangemang.
1922
Okontrollerad etablering rådde av byggmästare. Föreningen instämde i fabrikör Öhmans skrivelse till byggnadsnämnden att licenser skulle utfärdas för etablering. Detta avslog byggnadsnämnden. Nya medlemmar, tex snickarmästare R Hörnfelt och länsarkitekt Robert Laurell.
1923
Nya medlemmar, tex trädgårdsmästare JA Strand och konditor PW Sandberg.
1924
Föreningens trettondagsfest på Gammlia gick 70 öre back. Lärlingsrekryteringen intensifieras. Man beslutar köpa fastigheten i kv Forsete av fru M Sporrong för 55.000 kr. Nya medlemmar, tex byggmästare Oscar Strandgren.
Föreningens fastighet 1924-1942, Kungsgatan 65. Idag ligger här affärskomplexet Kungspassagen.
1925
Man beslöt att ej anordna någon hantverksmässa pga de dåliga tiderna. Nya medlemmar, tex glasmästare Kristian Bergstén och urmakare Bror Burman.
1926
Man anslår 150 kr till Svenska veckan som hålls i Umeå 3-9 maj. Nya medlemmar, tex snickarmästare Karl Vilhelm Jonsson, Grisbacka.
1927
Infordra anbud på uppförande av hantverkshus.
1929
En stor länsutställning går av stapeln med föreningen som arrangör.
1930
Rådman August Forsberg blir ny ordförande.
|
Målarmästare August Forsberg, |
1931-1941
Hög aktivitet på många områden. Man börjar inse reklamens betydelse för hantverket. 9 gesällprov avlades, bl.a 1933 av Knut Axel Cederblad i modellsnickeri. Det första på 86 år. 1936 blir PW Sandberg mästare inom konditori och Otto Wretling inom snickeri .
Wretlings förslag till fritidshus samt möbler.
1932
85-årsjubileum 4-6 november. Jubileumsfest på Minerva, nuvarande Hovrätten. Landshövding Ringstrand liksom borgmästare Svanström deltog. Hantverksutställning tillsammans med lokala konstnärer. Hellströmska teatersällskapet gav Ernst Gafvelins folklustspel Västerbottningar på Gammlia friluftsscen. Jubileumsbok författad av major Bror Emil Forsgren. Bramssons kapell och Umeå Sångarförbund underhåller. Middag på Stora Hotellet med 125 deltagare. Ordföranden, rådman August Forsberg, propagerar för förvärv av mästarbrev. ”Man måste kunna skilja på yrkeskunnigt folk och sk. bönhasare”. Nya medlemmar, tex disponent JA Gothnell. Album över lärlingar och deras arbetsprov beslutas.
1933
Illojal konkurrens. Kritik från Umeå verkstadförening mot att brandkårens verkstäder fick beställningar direkt från staden utan att hantverkarna tillfrågades. Föreningen beslutar gå med i det nybildade hantverksdistriktet. Nya medlemmar, tex möbelhandlare Richard Backman.
1934
Bland förslag på ”nya förvärvkällor” föreslår en kommitté ”standardvillor av trä”. Frågan om gemensamma måltidstimmar aktuell varvid 10.30-12 anges som lämplig lunchtid. På Gammlia hålls Hantverkets propaganda-vecka, en utställning tillsammans med stadens konstnärer. Hantverkartåg upp till Gammlia med ca 400 deltagare och de flesta yrken representerade. Borgmästare Svanström öppningstalade och överste Bennedich höll högtidstalet. Nya medlemmar, tex glasmästarna Bergstén och Vestberg.
1935
Föreningen intecknar sin fastighet till 20.000 kr för ombyggnad. Anordnar kurs i svetsning. Jämnare beläggning över året önskvärd anser hantverkarna. Billigare elkraft önskvärd. Nya medlemmar, tex byggmästarna Forsberg och Rydfjäll.
1936
Utredning om föreningslokal. Man antog arkitekt Denis Sundbergs förslag om ombyggnad. Totalkostnad 41.600 kr. Nya medlemmar, tex urmakare Fale Burman, sadelmakare Karl Johan Öberg och sotarmästare Olof Lindskog, Teg.
1937
Preliminärt antogs stadgar för Umeå Fabriks- och Hantverksföreningens Byggnadsförening u.p.a. Möbler inköps för 9.000 kr. Byggkostnaden visar sig sluta på 54.000 kr, varför ett tillfälligt lån teckas. Den 25 november, samtidigt med 90 årsfirandet, invigs hantverkshuset av stadsfullmäktiges ordförande Elof Lindberg. Nya medlemmar, tex länsarkitekt Karl Sörensen. En ebenholzklubba överlämnas från Wretlings möbelfabrik.
1938
Första mötet i egna lokaler. Kassörens arvode höjs till 300 kr + 3% av hyrorna. Ordföranden får 200 kr. Gruppresor finns till internationella hantverksutställningen i Berlin. Frågan om ett Ungdomsgille väcks. Ett vårdträd planteras utanför Hantverkshuset. Inköp av piano samt skioptikonapparat. Portgången hyrs ut till en korvhandlare. Uppmaning att inte glömma bort att kalkylera med kostnaden för den nya semesterlagen. Nya medlemmar, tex konstsmed Seth Lindgren och frisör Gösta Wixner.
1939
Bygge och Bo-utställningen blir en framgång. Den hålls i nya folkskolan, i gymnastiksalen och en del av gårdsplanen. Totalt 15.000 åskådare räknas in.
För första gången visas ett färdigmonterat Holmsunds-hus. Ombuden till SHOS-kongressen får fria resor och dagtraktamente. 23 yrken representerade i föreningen. Köpmännens beslutade lunchstängning mellan 12 och 13 diskuterades. En Finlansdmässa hålls vars behållning går till Finlands-hjälpen. Nya medlemmar, tex bagarmästare Schoultz.
Finlandsmässan i föreningslokalen, Gårdshuset till Kungsgatan 65.
1940
Man beslutar anta en lunchtid som sammanfaller med skolornas som börjar 10.30. Stadgar för den av direktör JM Nilsson skänkta Resestipendiefonden antas. Smidesmästare Bonnedahl skänker en väggpendyl på sin 50-årsdag. Länets Företagarförening konstaterar att plats finns för ytterligare 64 hantverksmästare och erbjuder lån på goda villkor. Medlemsavgiften höjs till 16 kr.
1941
Omsättningsskatten diskuteras och medlemmarna uppmanas komma ihåg den vid kalkylering. Nya medlemmar, tex skorsstensfejarmästare Sigvard Larsson.
1942-1946
14 gesällbrev och 36 mästarbrev delas ut, bl.a 1945 till tapetserare Fritz Ek, mästarbrev, liksom till Ludvig Danielsson inom skrädderi.
Oscar Rehns skrädderi.
1942
Direktör Nils Wågberg. |
Försäljning av hantverkshuset aktuell. Pris 250.000 kr och i stället vill man bygga ett modernt hantverkshus vid Trångsund. Konsum var intresserade att köpa. Efter livlig debatt genomfördes försäljningen. I juni köptes den Hallströmska villan vid Strandgatan för 128.000 kr. En del av tomten säljs till ekonomiska föreningen Domherren för 1.300 kr. Ordföranden, rådman Forsberg, avlider. Ny ordförande blir direktör Nils Wågberg. Invigning av Hantverkshuset sker den 28 november. Föreningen är nu praktiskt taget skuldfri. Gemensam supé med 140 deltagare efter årsmötet. |
Hantverkshuset vid Strandgatan. Föreningens uppskattade mötesplats 1942-1990. |
|
1943
Vaktmästare anställs. Insamlingen till föreningens fana har gett 1.043 kr. Svetsningskurs. 8 mästarbrev. Särskild ombudsman för Norrland blir en motion till SHSO-kongressen. Byggnadsföreningen upplöses. Tillgångarna på 10.500 kr överförs till en byggnadsfond.
1944
Hantverksutställningen får utmärkt reklam i pressen. Utställningen äger rum på Länsmuséet med ett 40-tal utställare. Invigning i stadskyrkan med Umeå Sångarförbund under ledning av hr Melander. Stadsfullmäktiges ordförande Elon Dufvenberg hälsningstalade och betonade att rekryteringen till ”de glesnade mästarleden” var svår. Rektor Borelius, Vindeln, ville förbjuda springpsojksarbete så att de unga i tid måtte inriktas på ett bestämt arbete och uttalade sin tro på hantverkets framtid trots industrialiseringens terrängvinning. Gesällutnämningar och sångarna avslutade ceremonin med ”Sveriges Flagga”. Hantverkartåget passerade genom staden söndag förmiddag, en vacker brittsommardag. Täta åskådarled. Veteranerna gick i täten och efter följde de olika organisationernas standar och yrkesskyltar och sist kom Ungdomsgillet. Uppe på Gammlia samlades stora skaror runt musikpaviljongen där Holmsunds musikcirkel underhöll. Amanuens Hans Beskow hälsade välkommen till Muséet. Utställningen blev en stor framgång.
Frågan om en gillestuga skjuts upp då kostnaden beräknas till 8.000 kr. Men redan i maj beslutar man bygga, men först då 75% av kostnaden samlats ihop via fester etc. Kommitté för medlemsvärvning bildas. Man beslöt uppvakta stadens representanter för att för att få till stånd en hantverkarnas verkstadslokal. Målarmästare Wretling efterlyser en hantverksmässa. 10 mästarbrev utfärdas och till veteran utsågs bl.a fabrikör Hilding Carlsson.
1945
Hovkonditor P. W. Sandberg. Ordförande 1945-1948 |
En hantverksmässa genomförs 1-27 september.
Lärlingsnämnd samt kommitté för mästarbrev tillsätts. Man beslöt att begära tillstånd för hantverksmästare att föreläsa i folkskolan inför elevernas yrkesval. Till ordförande valdes konditor PW Sandberg. SHSO:s ordförande, urmakarmästare Stefan Andersson, höll föredrag om hantverkets efterkrigsproblem. Lånekassans vara diskuterades, men man beslöt att den skulle fortsätta. |
1946
Man tecknar ytterligare 156 andelar i Hantverkets högskola för Norrland. Fjolårets utställning var så lyckosam att man beslutar upprepa den redan i år. Föreningen ansluter sig till lunchtiden 10.30 -11.30. En kommitté utses för 100 års-jubileet 1947, nämligen Sandberg, Lindgen och Rönnberg. Man startar en insamling av verktyg till kollegorna i Uleåborg, Finland. Styrelsen förde fram förslag på lärlingshem, ev på övervåningen i Hantverkshuset. Ordföranden efterlyste hantverkare villiga att ta emot elever från avgångsklasserna. Förslag på samarbete med ABF för konstföreläsningar för hantverkare. En gillestuga föreslås i källaren som får disponeras av Damklubben, Ungdomsgillet och Yrkesföreningarna.
Skrivmaskinstävling i Rådhusets sessionssal 1946.